”Metta Magdalena Lillies dagbok 1737-1750”

Torsdagen den 7 november klockan 18.15

«År 1737 fick den då 28-åriga adelsdamen Metta Magdalena Lillie en skrivbok av sin äldre bror Claes. Det blev upprinnelsen till ett 13 år långt dagboksskrivande, som avslutades i samband med att hon 41 år gammal giftes bort med en  äldre änkling med fem barn (1750). Metta Lillie var äldsta dotter till Ulrika Eleonora Hierta och krigshjälten Jean Abraham Lillie, som tack vare sitt försvar av Nya Älvsborg vid danskarnas anfall år 1719 blev upphöjd i friherrligt stånd. Familjen levde i Västergötland och dagboken har skrivits på någon av de båda herrgårdar som var i familjens ägo. Språkligt sett är dagboken intressant på flera olika nivåer och säger en del om graden av bildning hos en adelsdam på den svenska landsbygden under 1700-talet. Under de 13 åren som dagboksskrivandet pågick utvecklade Metta Lillie sitt språk och blev en allt skickligare skribent. Någon ortografisk norm tycks hon dock ej följa. Många gånger varierar stavningen av ett och samma ord till och med på samma sida. Beroende på vad hon skriver om varierar meningsbyggnad och ordval.  I texten finns också många franska lånord, stavade i enlighet med uttalet. På dagbokens drygt 240 sidor berättar Metta Lillie om sin stora familj och släkt. Hon och hennes systrar reser mellan gårdarna och besöker nära och kära, liksom det var vanligt att de själva fick besök i hemmet. Släktrelationer och händelser såsom födslar, dop, förlovningar, giftermål, dödsfall och begravningar noteras med stor noggrannhet. Många av dessa notiser är korta, men det finns också skildringar av längre slag, exempelvis i samband med att hennes far blir sjuk och går bort hösten 1738. Utöver den privata sfären ägnar Metta Lillie en stor del av sina anteckningar åt grubblerier kring den kristna tron. Hon kallar sig själv för ”en sökande äffter dän Eviga saligheten” och ofta övergår hennes anteckningar i hängivna böner. Metta Lillie intresserade sig också för sådant som hände i Sverige på riksnivå. Bland många andra händelser skildrar hon drottning Ulrika Eleonoras död och begravning 1741, dalkarlarnas marsch till Stockholm 1743, samt tronföljaren Adolf Fredriks bröllop med prinsessan Lovisa Ulrika av Preussen 1744. Metta Lillies dagbok ger en god inblick i hur en adelskvinna levde på landsbygden vid 1700-talets mitt. Texten är ett tidsdokument, som belyser hur begränsat en kvinnas liv var när det gällde att påverka samhället och den egna livssituationen, men som samtidigt skildrar hur adelskvinnorna skapade mening i sina liv genom många kontakter och starka sociala band.»

Jessica Eriksson är fil dr i nordiska språk och arbetar som lektor på Karlstads universitet, där hon är prefekt för Institutionen för språk, litteratur och kultur. Hon disputerade 2004 på avhandlingen Metta Magdalena Lillies dagbok en 1700-talstext och dess språk och gav i år ut Grammatik i teori och lärande praktik. Under den kommande veckan gästföreläser hon på fler kurser på Skandinavistika och diskuterar utvecklingen av ett fördjupat samarbete mellan våra institutioner.

Platsen är Skandinavistikas bibliotek på Ülikooli 17, rum 305.