Högre seminarium - Esbjörn Nyström

Torsdagen den 26 maj klockan 18.45 [obs tiden!] kommer
Skandinavistikas svensklektor Esbjörn Nyström att hålla en presentation över ämnet 

"Att avgränsa en litteratur. En metalitteraturhistoriografisk problematisering
av begreppen ’svensk’, ’tysk’ och ’nederländsk litteraturhistoria'"

Esbjörn har sänt oss en presentation av sitt föredrag:

"Vad betyder uttrycket "svensk litteraturhistoria"? Gäller det litteratur från Sverige, litteratur av ”svenskar” eller litteratur på svenska? Denna oklarhet har historiska orsaker, men utgör fortfarande ett aktuellt problem i litteraturhistorieskrivningen av idag. Till en del beror detta på det polysema adjektivet ”svensk”, vars betydelse som bekant inte är densamma i ”svensk grammatik” som i ”svensk politik”. En huvudfråga i detta föredrag är hur adjektivet i uttrycken ”svensk litteratur” och ”svensk litteraturhistoria” skall förstås, något som blir särskilt aktuellt med tanke på svenskans status som pluricentriskt språk med stark förankring i åtminstone två stater – Sverige och Finland (och historiskt sett även Estland).

Inte bara ifråga om svenska språket, utan ifråga om flera andra pluricentriska språk återfinns en liknande problematik, som i många fall återspeglas redan i användandet av ett polysemt adjektiv som ”svensk” i titlar eller förord till litteraturhistoriska framställningar. Här undersöks stickprovsmässigt litteraturhistorier utkomna efter 1970 i tre fall, "svensk”, ”tysk" och "nederländsk" litteraturhistoria med enstaka iakttagelser om andra liknande fall och även någon äldre ”svensk” litteraturhistoria. Även en preliminär analysmodell presenteras.

I föredraget belyses hur själva objektet för framställningen i litteraturhistorierna definieras, i synnerhet i förorden. Används territoriellt (politiskt), kulturellt (etniskt) eller språkligt baserade kriterier? Om författarna/redaktörerna till en litteraturhistoria använder flera kriterier, hur ser då relationen mellan dessa kriterier ut?

I en tid då behovet av och principerna för så kallad "nationell" litteraturhistorieskrivning generellt är ifrågasatta är det särskilt angeläget att utreda vilka principer som används i praktiken. Detta knyts också an till den roll litteraturhistorier av detta slag kan eller bör ha i akademisk främmandespråksundervisning. Några reflektioner ges dessutom om ett antal kursbeteckningar inom skandinavistikämnet vid Tartu universitet."

Platsen är Lossi 3, rum 234.

POSTSEMINARIUM
Varmt välkomna!