Högre seminarium - Daniel Sävborg 2013

Torsdagen den 25 april klockan 18.15 kommer prof Daniel Sävborg att tala över ämnet:

”FRANSK FÖRFINING MÖTER NORDISKT BARBARI? DEN HÖVISKA KULTUREN I 1200-TALETS NORGE”

Image

En kort presentation av föredraget:

Den nordiska folkspråkliga medeltidslitteraturen kopplas oftast till kärva sagor och hjältedikter. Dessa skrevs huvudsakligen ner under 1200-talet i Norge och Island och var bevisligen uppskattade vid denna tid. Men under samma tid finns också en strävan att föra in Norden i Europa och de kontinentala sederna. Tydligast är denna strävan i Norge. Under Håkon Håkonssons tid som norsk kung (1217-1263) införs nya seder, ritualer, och titlar vid det norska hovet som en del av en anpassning till den franska höviska kulturen.

Håkon låter också översätta ett antal höviska diktverk till norska, t.ex. versromaner och lais om Tristan och Isolde, Yvain och Perceval och didaktisk poesi om den höviska kärleken som Pamphilus de amore. Länge har en standardbild dominerat som hävdat att de norska översättningarna utgör kraftiga förvrängningar av de kontinentala förlagorna där just den höviska karaktären urvattnas och att främst handling, strider och hjältedåd återstår i de norska versionerna. Översättningarna hävdas vara starkt influerade av inhemska mönster, främst sagalitteraturen och dess heroiska kärvhet. I mitt föredrag skall jag presentera denna litteratur och forskningen kring den och diskutera hur korrekt standardbilden är. Vad händer när en kultur och en litteratur som den franska höviska möter en så grundskild litteraär tradition som den norröna? För att besvara frågan måste den höviska litteraturen vid kung Håkons hov sättas in i en större kontext, där också runinskrifterna från Bryggen och orkneyiska skaldedikter spelar en viktig roll.

Daniel Sävborg har forskat och föresläst kring den höviska kulturen i det medeltida Norden under åtskilliga år. För en månad sedan publicerade han artikeln ”Strengleikar, kärleken och genren” om den norska 1200-talsöversättningen av Marie de France lais, artikeln ”Norden och den höviska kärleken: Begrep riddarasagornas författare vad de sysslade med?” från 2007 behandlar hela den norska översättningeslitteraturen från Håkon Håkonssons tid, medan ”The Sagas and Courtly Love” från 2010 och ”Kärleken i Laxdœla saga – höviskt och sagatypiskt” från 2007 behandlar det höviska inflytandet på den isländska sagalitteraturen. I monografin Sagan om kärleken från 2007 är det höviska inflytandet på den nordiska medeltidslitteraturen en av huvudfrågorna, och senast i oktober 2012 höll han konfernsföredraget “The influence from native literary tradition in riddarasögur and the Eufemiavisor“.

Platsen är Skandinavistikas bibliotek på Ülikooli 17, rum 305.

POSTSEMINARIUM