Studier i svensk språkhistoria 7
Svenska språkets historia i Östersjöområdet
- Johansson, K.G.: Brika Hedeby tur och retur. Ett svenskt storvälde eller frihandel?
- Zilmer, Kristel: Nordiske runeinnskrifters opplysninger om kontakter innenfor Østersjøområdet i vikingatiden och tidlig middelalder.
- Braunmüller, Kurt: Semikommunikation, ackommodation och interdialektal kommunikation: Tre centrala begrepp för att beskriva språksituationen under Hansa- och reformationstiden.
- Põldvee, Aivar: Språk, identitet och de fria svenska bönderna i S:t Mathias och Kors socken på 1600-talet.
- Laidmets, Mart: Svecana NT.
- Beyer, Jürgen: Om anvendelsen af det svenska sprog i Estland og Livland i 1600- og 1700-tallet.
- Önnefors, Andreas: Svenska språkets ställning i den tyska Östersjöprovinsen Pommern 1648-1815 (deltog inte i konferensen)
- Lilius, Pirkko: Översättningssvenska i 1800-talets Finland
- Kärk-Remes, Uile: Från svenska till svenska i Estland
- Tandefelt, Marika: Svenskan i Viborg - vid det svenska språkets östgräns
II Varia
- Delsing, Lars-Olof: Fornsvenska textbanken
- Entzenberg, Sonja: Andersdotter, Pettersson, Lundström ... Om kvinnors antagande av släktnamn på Öland 1860-1920
- Falk, Cecilia: Modalt perfekt i Olaus Petris En Swensk Cröneka
- Fridell, Staffan: I det yngre u-omljudets utmarker
- Hirvonen, Ilkka: "Mustiga ord och korta talesätt" - om islandismer i tidiga svenska sagaöversättningar
- Kirri, Arto: Personbeskrivande adjektiv i två historiska noveller av G.H.Mellin (1803-1876)
- Lagervall, Marika: En språkhistorisk belysning av de modala hjälpverben
- Landqvist, Hans: Arv och lån. Juridiska termer, ord och fraser i svenskan 1800-2000
- Malmgren, Sven-Göran: Tendenser i svensk ordbildning 1750-2000
- Melander Maritala, Ulla: Män och kvinnor på 1700-talet: språkliga skillnader i dramadialog
- Mighetto, David: Baguette, mozzarella, chorizo - om kokkonstord från romanska språk i modern svenska
- Sandelin, Minna: Några textlingvistiska synpunkter på fornsvenskan
- Siegl, Florian: Varför bilen?
- Wide, Camilla & Kvist Darnell, Ulrika: Reflexiva partikelverb i fornsvenskan
- Östman, Carin: Kvinnliga pärlhalsband och manliga kinesiska askar. Om manlig och kvinnlig syntax i svensk dramatik runt sekelskiftet
Om konferensdagarna
Den sjunde sammankomsten för svensk språkhistoria hölls i Tartu 25-26 april 2002 i strålande vårväder. Men flertalet deltagare samlades redan onsdagen den 24 på eftermiddagen till en reception vid Sveriges Ambassad i Tallinn, där 1. sekreterare Karl-Olof Andersson stod som värd. Han berättade om ambassadens verksamhet och byggnaden, det von Rosenska palatset med anor från Sveriges stormaktstid. Hans presentation hölls i den såkallade stormaktssalen.
Torsdagens och fredagens program fylldes av plenar- och sektionsföredrag, i tre paralella sektioner. Dessutom kunde deltagarna vara med om invigningen av en runstensutställning i Eesti Rahva Muuseum i Tartu. Utställningen, senare kringvandrande till olika östeuropeiska metropoler, hade initierats av professor Helmer Gustavson, Runverket, och genomfördes med resurser från Statens historiska museum och Svenska Institutet. Helmer Gustavson presenterade dussintalet runstensinskrifter, fysiskt närvarande i otroligt naturtrogna kopior av stenarna i kompositmaterial, och med texter som på olika sätt vittnar om tidiga förbindelser mellan Sverige och områdena öster om Östersjön, ända bort till Svarta havet (Beresjan - i original!).
Fredag kväll avslutades konferensens officiella del med en middag på restaurang Atlantis, alldeles vid vänstra stranden av floden Emajõgi. Bland gästerna märktes också Georg Stiernhielms vålnad (se bilden). Han efterlyste några damer (fru Lusta med döttrarna Kättja, Flättja och Lättja), men när han inte hittade dem i sällskapet, drog han sig grymtande tillbaka i riktning mot Atlantis diskotek. Resten av sällskapet kunde så i ro koncentrera sig på musikaliska inslag av den tartuanska renässans- och barockensemblen Via Sonora, samt körsång av en grupp deltagande studenter från Riga. Om Georg Stiernhiel skall tilläggas att han var verksam i Dorpat/Tartu under flera decennier från 1630, att hans Hercules i huvudsak torde ha tillkommit här, liksom den silhuett-teckning av hans (höger-)hand föreställande Dorpat, som inspirerat såväl affisch för sammankomsten som också konferensrapportens omslag.
Flertalet konferensdeltagare deltog i lördagens exkursion som utgick från Tartu med den tidigare nästan helt av svenskspråkiga invånare befolkade ön Ormsö (Vormsi) som främsta mål. Ciceron på Ormsö var den svensktalande kommunalordföranden Ants Varblane. Efter lunch återvände sällskapet med färjan till fastlandet och till den en gång också svenskpräglade staden Hapsal (före andra världskriget fanns där bl.a. ett svenskspråkigt gymnasium). Sedan några år finns där i hamnområdet Aiboland museum för den svenskspråkiga kulturen i Estland.
Museets direktör Alar Schönberg, nybliven MA från Skandinavistika, Tartu Ülikool, presenterade museet för deltagarna. Redan under bussresan till Ormsö hade deltagarna fått höra föredrag både om estlandssvenskarna och deras bosättningsområden, av rundoktor Svante Lagman och om Estlands historia och samhälle av idag, av BA Mart Laidmets.
Efter övernattning i Tallinn avslutades exkursionen på söndagsförmiddagen genom besök i den nyrestaurerade Svenska St Mikaelskyrkan i samlingen i Tallinn, och om kyrkans historia och dess restauration. Officiellt återinvigdes kyrkan någon vecka senare, i närvaro av det svenska kungaparet och estniska presidentparet.
Stig Örjan Ohlsson
